Arkitekterna ringer branschens varningsklocka

 
Arkitekterna ringer branschens varningsklockaFoto: Getty Images Arkitekter kan i vissa anseenden jämföras med kanariefåglarna som användes i forntidens kolgruvor, ett tidigt varningssystem för resten av fastighetsmarknaden.

På grund av arkitekternas roll i de tidigaste skedena av byggprocessen av fastigheter så blir det naturligt att en avsvalnad marknad tidigt slår på arkitektbyråerna. Som följd kan problematik och oro hos arkitekterna förmås vara en varning för resten av branschen, om en dyster tid en kort tid därefter.

Den oron varnades för i våras. Arkitekterna varnade för en dyster utblick på 2023, med en långsam marknad på nya bostads- och kontorsfastigheter så sinade arbetsmöjligheterna. En indikation vi nu ser ske på paper. Projektering och byggstart av bostäder har svalnat av dramatiskt, med året på takt att bli det året med lägst byggtakt på över tio år enligt Byggfaktas byggstartsindikator. En effekt av det kan redan märkas av, med varsel och uppsägningar hos större arkitektbyråer hittills under året.

I så sent som slutet på augusti förutspådde företrädare för stora arkitektfirmor ett tufft 2024 för arkitekter i Sverige, något som gör att det ringer varningsklockor. Om de oroar sig för 2024, vad säger det om riskerna på marknaden så långt som fram till 2025? Det riskerar även orsaka långsiktigare problem för branschen om man fortsatt behöver säga upp personal, och potential från nyrekrytering riskeras gå till miste om man inte längre har medel att fånga upp nyexaminerade arkitekter.

Allt detta sker i en tid då vi redan ser ökade krav på fastigheter. Det har lagts mer och mer fokus på återbruk och miljöcertifiering av fastigheter. Kraven på en nybyggd fastighet ökar i samband med takten för efterfrågan på hållbarare fastigheter. I samma veva så har vi nu sett eftereffekterna av ovädret Hans, något som kan komma att sätta en ny form av hållbarhet i fokus. Inte bara kommer fastigheterna kräva långsiktiga lösningar för utsläpp, men också byggas för att överleva den ökande risken för extern stress av miljöpåverkningar. Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara negativt. Påtryckningarna för högre krav och färre projekt på kortare sikt har möjlighet att leda till innovationer och kostnadseffektiviseringar som kan komma till mycket nytta på sikt.

Det finns även vissa förmildrande saker att ha i åtanke, den extrema minskningen av bostäder speglas inte like hårt i andra byggsegment. Industri, logistik och andra sektorer ser inte samma nedåttrend som bostäder. Likaså där arkitekterna är bland de första som tar smällen så kommer de antagligen vara bland de första som kommer påverkas av framtida återhämtningar inom marknaden, så hoppet finns där om man kan ta sig genom den kommande köldknäppen på marknaden.

Av: Max Rydman
 

 

 

Relaterade artiklar

Tidningen

ByggFakta Sverige, etablerad 1989, vänder sig till personer som har ett professionellt intresse av byggmarknaden, dess företag, trender, produkter och tjänster.


Läs mer E-tidningen